Posted: december 2, 2009 at 11:12 f m
Sitter för tillfället i datasalen med två tjejkompisar. Maria & Anna. Och så jag!
Vi är inlåsta. En lärare öppnade dörren lite snabbt och stängde sedan igen. Och låste överlåset. Vilket betyder att man inte kan kan låsa upp inifrån.
Funderar på att ringa skolrektorn och berätta att det sitter tre övergivna elever i datasal B203 som inte kommer ut. Vem vet.
Kan bli kul det här!
Posted: december 2, 2009 at 1:24 f m
Ni vet när man har gått och lagt sig OCH glömt att släcka taklampan. Det finns nog inget som irriterar en mer än detta, nu är jag så irriterad att jag har lust att slita ned hela lampan. Men jag gör det. Jag kliver upp och släcker!
Hoppas att jag kan sova nu. Nu när jag skrivit av mig och allt . . .
Posted: december 2, 2009 at 1:17 f m
Jag har en rolig grej på datorn. En lite annorlunda grej. Jag har en video. Inte vilken video som helst. Denna video är en video där jag spelat in mig själv när jag mimar till ”thinking of you – Katy Perry”.
Det känns väldigt lustigt det här. Ni vet när man ser på sig själv och tänker ”är det där jag?”
Och nu undrar ni ”varför i allsin dar har hon gjort detta?”
Jo jag har många gånger tänkt på det här med musikvideor, reklamfilmer osv. Vad många det är som mimar! Läste lite om just musikvideor och där stod det att sjukt många mimar, vilket inte är någon nyhet, men också att personen som är ansiktet utåt i filmen brukar öva genom att spela in sig själv och kolla och spela in igen och kolla, tills man blir nöjd och får till det där lilla extra!
Man ska helt enkelt (i många musikvideos) se sensuell ut. Det är A & O.
Om jag lyckades?
Ja. Det tycker jag. Utan att överdriva.
Man vet ju aldrig om man hamnar i den branschen (skämt åsido). En kul grej bara!
Nå? Vad tycker ni? Upp på bloggen eller inte? Ert val nu. Jag behöver ert stöd. NU
Minst tio JA om den ska upp, NEJ om den ska raderas. I kommentarsfältet.
Tack.
Posted: december 2, 2009 at 12:17 f m
Mina msn-kompisar fick idag hjälpa till att komma på ett nytt smeknamn till mig. Det var svårare än jag trodde.
En del oseriösa namn men också en del ordentliga. Fast flest de som jag redan har!
* Sju personer tyckte att Lizzie var bäst. ”Rockigt & sexigt”.
* Fyra personer tyckte Bäckis. ”Sött och skönt att säga”.
* Två kottar tyckte Hannis var gulligt.
* En tyckte sweetnosen.
* En annan ”nunnan”
* Bläckfisk
* Brakis
* Pissy
* Och sist men inte minst… – ”Hannah Handtralla!”
Visst blir man glad av ”Hannah Handtralla”? Synd bara att det har en innerbörd som inte är så fin. Detta får inte sägas högt med fel personer i närheten… Och nej, det är inte mitt nya smeknamn. Killen som sa det var antagligen hög på något…
Och en annan klok person sa:
daniel, säger: (18.55.41)
smeknamn är inget man bestämmer
daniel, säger: (18.55.45)
det är något som växer fram med tiden man lär känna personen
Det är nog ganska rätt, det han säger. Men ni som känner att ni känner mig hyfsat! Kom med förslag! (I kommentarsfältet)
Tack så mycket.
Posted: december 1, 2009 at 9:39 e m
Om du är en person som vill göra ditt liv till bästa möjliga så tycker jag att du ska läsa detta!
Michael är den typen du älskar att hata. Han är alltid på gott humör
och har alltid något positivt att säga. När någon frågade honom hur han
mådde svarade han: ”Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar”. Han
var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Michael
där och talade om för den anställde hur man kunde se positivt på
situationen.
Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Michael
och frågade honom: ”Hur lyckas du?” Michael svarade: ”Varje morgon vaknar
jag och säger till mig själv: du har två val idag. Du kan välja att vara
på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör.
Jag väljer att vara på gott humör.
Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller
att dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det. Varje gång
någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan
eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet.
Jag väljer de positiva sidorna i livet.
”Säkert, men det är inte fullt så enkelt”, protesterade jag.
”Det är det”, svarade Michael. ”Livet handlar om val. När du tar bort
allt runt omkring är varje situation ett val. Du väjer hur du vill reagera
på situationen. Du väljer hur folk skall påverka ditt humör. Det är du som
väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör. Till syvende och sist
är det ditt val hur du lever ditt liv.
Jag funderade över vad Michael hade sagt. Strax därefter lämnade jag
företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta
på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för
att bara reagera på det.
Många år senare hörde jag att Michael var inblandad i en allvarlig
olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars
operation och flera veckor på intensiven, blev Michael utskriven från sjukhuset med
skenor längs ryggen.
Jag träffade Michael ca sex veckor efter olyckan.
Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: ”Om jag mådde bättre
skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?”
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som
försiggick i huvudet på honom under olyckan.
”Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter”, svarade Michael.
”Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde
välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva”.
”Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?” frågade jag.
Michael fortsatte: ”Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden
att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen
och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag
vett skrämd. I deras ögon stod skrivet: ”Han är döende”. Jag visste att
jag måste göra något. ”Vad gjorde du då?”, frågade jag.
”Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig”, sa Michael.
Hon frågade om jag var allergisk mot något. ”Ja”, svarade jag. Läkarna och
sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar. Jag tog ett
djupt andetag och ropade: ”Tyngdkraften”. Genom deras skratt sa jag till
dem: ”Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte
död”.
Michael överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av
sin fantastiska inställning. Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut. Inställningen är, trots allt, allt. ”Gör er
därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag
har nog av sin egen plåga”.
Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår.
Nu har du två valmöjligheter:
1. Radera detta.
2. Vidarebefordra det till folk du bryr dig om.
Jag vidarebefodrar härmed detta till er!
Det är EXAKT det här jag menar när jag alltid kläcker ur mig ”tänk positivt”. Det lönar sig ALLTID på ett eller annat vis. FÖRSTÅ DET NU!
Posted: december 1, 2009 at 7:52 e m
Något som får en att känna glädje är väl ändå ett riktigt gott skratt. Läs storyn nedan och se om det rycker lite i mungiporna på dig efteråt.
Två kvinnor gick ut på krogen en helg utan sina män, berusade & glada gav dom sig av hemåt vid gryningen.
Dom genade över en kyrkogård när dom stannade till för att kissa.
Den första hade inget att torka sig med så hon slet av sig sina trosor, torkade sig & slängde i väg dom.
Den andra hade inte heller nåt att torka sig med, men hon vägrade att använda trosorna.
Istället så högg hon tag i en blomsterkrans och använde den.
Dagen efter så sitter deras män i telefon och pratar med varandra då den ene säger:
”Vi måste ta reda på vad dom gjorde i går, min fru kom hem utan trosor!”
”Du har tur du, för min kom hem med ett kort i springan där det stod: Vi glömmer dig aldrig!”
Posted: december 1, 2009 at 7:33 e m
Är det någon som minns sist jag bara gav er ett inlägg på en dag? Förutom igår…
Nej, inte jag heller. Jag är innerligt glad att jag blivit så duktig på det här med uppdatering. Att jag lyckas dela med mig en hel del till er. Känns euforiskt måste jag säga. Glädje skapar man tillsammans, det är inget man får.
Tillbaks till sak. Igår somnade jag runt 20:00, det har aldrig hänt mig under hela den gångna gymnasietiden. Jag vet att det berodde på lite sömn från hela förra veckan, så det här med sömn ska jag verkligen bli bättre på. Detta var väl en varningsklocka eller dylikt.
Återkommer i kväll. Jag lovar!

Posted: november 30, 2009 at 6:52 e m

Haha. Ja, det är meningen att min pose ska se så ”wannabe-stekig” ut som möjligt, typ ”jag steker på kallis, nyss sprutat tre frallor skumpa på lite fräscha damer”.
Men det var inte därför jag lade upp den. Hittade dessa pärlor till brillor i en liten ask i en byrålåda. Är detta fashion? Går dessa hem fortfarande trots att de användes flitigt sommaren 06-07(?) Tvek. Hjälp mig. Tack.
Posted: november 30, 2009 at 8:58 f m
Vet ni en sak? Nu är det inte lång tid kvar till vi får vila ut, äta hur mycket vi vill, göra vad vi vill och bara kunna njuta av tillvaron. Tre veckor handlar det om, 15 skoldagar = INGENTING!
Det här grejer vi, du & jag!
Måndag har sin charm, det har den.

När klockan ringer, ställ dig upp och hoppa! Jag lovar att du inte behöver snooza då...
Posted: november 30, 2009 at 3:28 f m
Som ni vet så brukar en kille vars namn är Fredrik blogga lite här ibland. Min lilla backup. Han är kock. Eller, inte än, men med unika recept som detta kan inget i hans framtida karriär gå snett. Han går hotell/restaurang i trean till er som bryr er!
EXOTISK FRUKTKAKA:
1 dl socker
4 ägg
2 dl torkad frukt
1 tsk salt
1 dl farinsocker
4 msk citronsaft
1 dl nötter
2 liter whisky
* Ta fram en mellanstor skål. Kolla whiskyn genom att smaka. Häll whisky i ett decilitermått och drick. Upprepa.
* Sätt på elvispen.
* Smaka återigen på whiskyn, om den fortfarande håller kvalitén.
* Blanda 1 dl smör i en stor skål, lägg till 1 msk socker och vispa igen.
* Kolla om whiskyn fortfarande är god, drick ännu en kopp.
* Schtäng av elvispen.
* Knäck två hönor och schläng i schkålen, vrid loss den med en muschkrejsel.
* Scmaka sen om whiskyn fortfarande är god. Schen schka du schila 2 dl schalt, eller nåt schånt.
* De È inte schå noga.
* Kolla whiskyn.
* Schila citronsaften, lägg till en matÖ..schedÖ. och schå socker, eller nåt, va fan.
* Schmörj ugnen.
* Vrid kakformen på 220 grader, glöm inte att schtänga av elvischpen. Schläng ut schkålen genom fönschtret,
* ochÖ.. schå kolla schen whiskyn.
* GÅ och lägg dej…
* Vem schänner för att äta en jävla fruktkaka i alla fall???