Lägg till

Mystisk promenad runt karlberg

Min favoritrunda är runt karlberg, det är så mysigt nere vid vattnet och alla lampor som speglas mot vattenytan. Om ni är hyfsat uppdaterade kring den delen av stan så vet ni hur det ser ut vid karlbergs slott. En lång väg längs vattnet. 
Nu till sak, jag frågade Madde om hon ville sätta sig på en bänk, hon svarade okej. På vägen där vi hade gått går det en kille som pratar i telefon. Han går fram och tillbaka och varje gång han är vänd så att han ser oss GLOR han, han kollar så intensivt att det är omöjligt att undvika hans blick. Så går han i cirka tio minuter. När vi bestämmer oss att gå vidare (mot pampas marina) börjar han också att gå i samma riktning som oss, dock med trettio meter avstånd. Jag lade märke till det för han betedde sig verkligen skumt. När Valle, en hund, stannar för att göra nummer två stannar hela flocken (vi+två andra hundar). Då stannar killen också. När vi börjar gå igen så gör han också det. Jag tittade på Madde med oron i blicken. Inga bilar ute, någon enstaka cyklist då och då. Kolsvart himmel. Inga hus eller lägenheter i närheten. Endast större företag och industrihus. Vi fortsätter gå på vägen som nu svänger av till höger. Han försvinner ur sikte. Efter fem minuter vänder jag mig om igen. Då ser jag honom gå där. Utan att jag väljer det själv drog jag efter andan, ni vet så det blir om någon skrämmer en. Det kommer en cyklist och killen stannar honom. De byter några ord. Vi fortsätter gå. Efter det såg vi aldrig honom mer. Han var antagligen en vilsen kille som behövde hjälp att hitta någonstans. Obehagligt är väl det minsta man kan säga att det var. Usch, jag ska börja ha med min självförsvarsspray hedan efter. Man kollar för mycket på film. Nu ska jag sova, i morgon ä det fredag och det blir höjdpunkten denna vecka, utan tvekan. Hoppas ni kan sova nu! :) Gå aldrig själv när det är mörkt ute! Snälla! / Godnatt

"Nu ska jag hem och blogga lite"